Jämställdhet. Kvinnors rättigheter. Det är där svensken i gemen verkar anse att skiljelinjen mellan dem själva och muslimer ligger. Här i Sverige har kvinnan ju rätt till sin egen kropp och kan göra vad hon vill. Eh, vänta lite nu. Nyss läste jag om en ung kvinna som bär ansiktsslöja som blev slagen av en främmande man mitt på öppen gata i Stockholm, mitt på blanka dagen. Och det finns mer. Hon berättar om olika incidenter av ofredande, om glåporden som spöke och terrorist. Om påhoppen om att hon lever på svenska skattepengar (utan att de har en aning om vad hon sysslar med).
Den här systern är heller inte ensam. Nästan alla muslimska kvinnor har sin egen historia att berätta. Så även jag som skriver. Ett urval av kommentarer från svenska folket:
– J*vla arab, åk hem till Iran! (man kan undra om vederbörande gått ut grundskolan)
– En MUSLIM (med illa dolt förakt). Hur *** kan man gilla araber?
– J*vla socialfall!
-Men vilken stackare (föraktet dröp i tonen)
– J*vla h*ra! (samtidigt som denna kraftigt byggda unga man gör ett utfall mot mig, och ingen som såg på reagerar)
Jag är i dag mer fredad. Varför? Jag kör bil. Åker i stort sett aldrig kommunalt, rör mig betydligt mindre på stan. Nej det är inte rädsla utan andra personliga skäl till det. Men ändå. Jag kan inte ljuga. Varje dag man går ut så finns den där lilla tanken kvar. Kommer någon att ge sig på mig i dag pga. min muslimska tro?
Jag vill inte påstå att det bara är muslimska kvinnor som drabbas, alls inte. Det finns tydliga tecken på att många svenska kvinnor begränsar sitt livsutrymme för att slippa våld, sexism och andra ofredanden på gatan.
Att andelen kvinnor i Sverige som dessutom råkar ut för våld i hemmet någon gång i livet uppgår till närmare 50% gör ju inte heller saken bättre. När är det dags att sluta klanka på invandrare och muslimers kvinnosyn och göra Sverige till ett samhälle där kvinnor kan vara trygga då de går ut eller är i sina hem – och varför inte lika lön oberoende av kön också då vi ändå håller på?
