Jag undrar om du sover gott om natten. Den du föraktar och använder som verbal boxboll vrider sig i sängen ända in på småtimmarna, vaknar sent på förmiddagen svettig av ångest efter mardrömmen att vara jagad ända in sömnen. Vaknar till en ny dag av fruktlösa försök att komma fram hos facket, företagshälsan, sjukvården eller kanske en vän som har en stund över att lyssna på bedrövelsen. Dagen förflyter i ett oorganiserat töcken, planlöst surfande på konstiga hemsidor, hjärtat klappar i otakt och munnen är torr. Tankarna vandrar oroligt hit och dit. Säga upp sig? Lämna landet? I så fall varthän? Hur behålla bostaden? Men framför allt, hur behålla förnuftet i ett läge där det verkar som alla överger en? Offret blir den skyldige i Kafka-processen som sniglar sig fram med långa plågsamma dagar och oroliga sömnlösa nätter. Din slagpåses sömnpiller är slut, så hon kommer antagligen inte sova alls nu. Alla på jobbet satt tysta då du gick åt hennes tro, det mest värdefulla för henne. Smart val. I mobbing-Sverige är muslimer lovligt byte och ingen kommer till undsättning då du brassar på med din ringaktning. En gång försökte hon värja sig från dina personangrepp och då kröp du teatraliskt ihop och sa att du fick ont i magen. Men hon ska stå ut med plågan, dag efter dag medan tysta åskådare låtsas som om de inget sett eller hört. Sneda blickar, aggressiva gester, spänningen i luften och sen de verbala angreppen inför en tyst publik. Hon har ibland funderat över om hon är tokig men visst hörde hon rätt då du väste något föraktfullt om hucklen i korridoren då hon gick förbi också? Och hon kan väl inte missförstått dina öppna påhopp inför hela arbetsgruppen. Hon undrar ofta vad de andra som bevittnar det tänker och känner. Men vad ska hon göra? Sover du själv gott ”kära” mobbare? Och hur tillfreds är du själv med livet, du som måste avreagera dig på andra, då en svag chef ger dig fria händer och fega kollegor tiger? Hon du mobbar undrar ofta hur vuxna människor är funtade som beter sig som dysfunktionella skolbarn på en skolgård där rastvakten missat tiden. Och framför allt varför grundlagen om religionsfrihet och konventionen om mänskliga rättigheter inte tycks gälla för den som konverterat till islam och bär sjal på huvudet.
”Kära” mobbare
av Konvertitakuten | Konvertitlivet, Samhällsfrågor, Signerat "k" | 5 Kommentarer
Otroligt att vuxna mobbar varandra.Man klagar då småbarn mobbar i skolan.Men när vuxna gör det då har deras hjärna stannat i utveckling.Folk har svårt att se förbi hudfärg,religion och klädseln.När skall dom lära sig att se under ditt skal,se att du är en underbar person som vill fortsätta sprida sin livssyn och godtycklighet.Tillåt dig inte att bli stampad på,vet att det är svårt att hitta kämpaglöden.Men du är värd lika mycket som dom och ännu bättre.Är ni vuxna eller barn?Säg till dom ”Vad ger det er tillstånd att mobba just mig?”Vilken njutning får ni ut av detta?Skulle ni själv bli mobbade?Istället för att försämra arbetshälsan varför inte förbättra den.Ni mår dålig av att mobba likaså som jag.
la hawla walah quatta illa billah!!! må allah underlätta. att det aldrig tar slut. kraaam
Må Allah underlätta för dig, kära syster.
Vuxenmobbing är så sjukt att det inte ens går att få ord på… jag önskar väl sällan någon människa ont men just mobbare borde ändå ibland få ”smaka på sin egen kaka” så att säga. Antingen är de så blåsta att de inte kan tänka o känna eller så har de helt enkelt inget hjärta… för har man dessa så GÖR man inte så!!! Man biter sig i tungan oavsett o man har spärrar för en medmänniska. Barnen i sandlådan klarar olikheter bättre än en vuxen i sånt här läge!!!
Ja, må Gud underlätta. Tur att Gud ser allt, och vet allt.